Subscribe: - En doft av mynta -
http://endoftavmynta.blogspot.com/feeds/posts/default
Added By: Feedage Forager Feedage Grade B rated
Language: Swedish
Tags:
att  dom  ett  för  här  inte  jag  lite  man  marocko  med  när  någon  och    så jag    till  var  är 
Rate this Feed
Rate this feedRate this feedRate this feedRate this feedRate this feed
Rate this feed 1 starRate this feed 2 starRate this feed 3 starRate this feed 4 starRate this feed 5 star

Comments (0)

Feed Details and Statistics Feed Statistics
Preview: - En doft av mynta -

- En doft av mynta -



För matlagningsintresserade med idétorka och sleven mitt i handen.



Updated: 2017-07-17T11:16:26.020+01:00

 



Semesterstängt!!!

2007-07-29T21:14:45.081+00:00

Det var LÄNGE sedan jag uppdaterade den här bloggen! Men den är inte bortglömd. Jag har bara inte hunnit med.....

Nu tar jag "semester" och bloggar vidare på Nejma i Marocko över sommaren. I mitten av september är jag tillbaka här med ny layout, fler foton och många, många recept. Jag har redan börjat samla på mej idéer.

Trevlig sommar allihopa! Vi ses i september igen.



Godis

2006-12-07T10:51:34.119+00:00

(image) Marockanska barn äter mycket godis. Och när jag säger mycket menar jag verkligen myyyyyyyyyycket! Jag känner många barn som i princip verkar livnära sej på godis, chips och annat onyttigt. Tyvärr börjar barnen här bli allt tjockare och om det fortsätter så här kommer barnfetman och efterföljande barndiabetes vara ett faktum här med.

Goda frukostvanor är ovanliga här. Väldigt många mammor anser att ett glas mjölk på morgonen är en bra frukost, och ännu bättre är det om mjölken är sockrad eller blandad med chokladpulver. Att stiga upp en halvtimme innan skolan börjar och inte hinna med nått annat än ett glas mjölk är en vanlig anledning. Jag skulle inte heller vara speciellt hungrig om jag hade så kort tid på mej att vakna till och fixa mej iordning. Det är säkert en av anledningarna till att så många barn rusr till godisförsäljaren så snart dom närmar sej skolan, för då har dom hunnit bli hungriga. Det finns godisförsäljare i närheten av alla skolor.

Efter någon timmes lektion är det "frukostrast". Då plockar barnen fram sin medhavda matsäck och äter den på skolgården. Mina barn har oftast med sej en rejäl macka med pålägg, frukt, en bit pizza eller i sällsynta fall, en bulle. En del barn kommer med en plastkasse full med ostbågar, chips, tuggummi, klubbor, chokladkakor, osv. Det är deras "frukost"... Inte undra på att en del barn blir helvilda på rasten och nästan somnar i klassrummet frammåt lunch. Med ett sånt sockerrus kan ju vem som helst bli sjövild.

Mitt på dagen är det lunchrast i 2½ timme i mina barns skola. Mina barn äter i skolmatsalen och jag är rätt nöjd med maten. Det är "rejäl" mat (mycket kokta bönor, linser, fisk och kyckling. Till efterrätt frukt eller yoghurt. Inget godis och läsk bara när det är fest). Många marockanska mammor gillar inte skolmaten, för den innehåller inte tillräckligt med socker och "barnvänlig" mat... Hm.... Vad är det med dessa mammor egentligen? Deras barn äter knappt någon mat hemma (är inte hungriga!) och på vägen tillbaka till skolan behöver dom lite sockerpåfyllning och får därför några påsar chips, lite tuggummi och någon klubba... Och gissa var dom stannar på vägen hem från skolan? Juuust det, hos godisgubben....

Givetvis är det inte alla föräldrar som gör sina barn till sockermonster, men på mina barns skola är det väldigt många. Det finns dessutom inte bara en godisgubbe utan nu är dom oftast minst två, för det är big business.

Tandhygien och kostvanor är något som fortfarande är rätt eftersatt här. Det är inte ovanligt att se små barn med alldeles svarta tänder. *urk* Föräldrarna tror att det inte spelar någon roll, mjölktänderna kommer ju ändå att ramla bort. Det är synd, väldigt synd. Men förändringar kommer inte över en natt. Jag är övertygad om att förändringarna kommer att komma hit också för givetvis vill alla föräldrar sina barns bästa.



Marockos nationaldryck

2006-12-07T09:26:33.728+00:00

(image) I Marocko dricks det te i minut och parti. Visst dricker man kaffe också, men på alla fester, släktträffar och andra tillställningar är det te som gäller.

Det marockanska myntateet görs på grönt te och marockansk mynta. Det gröna teet är nyttigare än det svarta, för det innehåller en massa antioxidanter som skyddar kroppens celler. Den marockanska myntan skiljer sej rätt rejält från den myntan man oftast kan köpa i Sverige. Den marockanska myntan är sötare, mildare och smakar inte tandkräm som den svenska myntan gör. I Sverige är det pepparmynta som säljs som mynta och det är inte riktigt samma sak.

Hur man gör ett riktigt marockanskt myntate råder det skilda åsikter om. Det verkar finnas en massa olika sätt. Så här gör jag mitt te:

Jag sköljer myntan i lite vatten och plockar bort alla fula blad. Här säljs mynta överallt och det är billigt att köpa så jag använder endast dom allra finaste bladen. Jag har även i lite av "grenarna", men dom klipper jag i mindre bitar. Jag lägger myntan i en sil så den rinner av och inte blir vattnig.

Jag kokar upp vatten och häller i en skvätt varmt vatten i tekannan så kannan blir lite varm. Häller sedan bort vattnet. Sedan har jag i teblad och en massa socker och rör runt så det blir ordentligt blandat. Därefter håller jag i nytt kokande vatten och rör om ordentligt så sockret börjar lösa upp sej och tebladen sväller. Efter det är det dags att snabbt, snabbt stoppa ner myntan. Den måste snabbt komma ner i det varma vattnet, för annars blir bladen beska och då smakar teet inte lika gott. Nu ska teet dra i någon minut så att smakerna blandas med vattnet.

När det är dags att servera häller jag först upp lite te i ett glas. Sedan häller jag tillbaka detta första te i tekannan. Nu är teet blandat och jag kan hälla upp ett gott te i glasen.

Förresten, marockanskt te ska drickas ur glas. Allra helst ur små, fint dekorerade glas. Men dricker man te ute på café får man snarare vanliga dricksglas och om man dessutom beställer "atei mae naenae" får man extra mynta i glaset, som på fotot. På det caféet hade dom dessutom finurliga lock till glasen, så att getingarna inte skulle krypa ner i dom... Det är inte bara marockaner som gillar myntate. *s*



Recept på linser

2006-12-07T09:31:16.854+00:00

(image) Jag har inte uppdaterat som jag lovat och det tänkte jag råda bot på nu. Det har kommit så mycket annat i vägen. Ni som brukar besöka min "vanliga" blog har säkert läst att mitt kök fortfrande inte är klart, jag har inte sett skymten av min köksmöbel ännu och tvättmaskinen läcker... Så att laga mat är väl inte direkt det roligaste just nu. Men äta bör man, annars dör man... Så jag har kört med en blandning av gamla favoriter (som snabbnudlar blandat med korvslantar, en klar favorit hemma hos oss) och min mammas nya recept. Min mamma vet att jag (och barnen!) är tokig i linser i alla former och färger så hon har skickat ner en hel del roliga recept. Jag har hunnit prova 2 stycken. Här kommer dom:

Tomat & linssoppa
1 gul lök
2 tsk flytande matfett
1 dl röda linser
3 dl krossade tomater
2 - 3 dl vatten + 1 buljongtärning
1 msk färsk timjan eller ½ tsk torkad
salt
peppar
Bröd att äta till

Skala och hacka löken. Fräs den i matfett i en kastrull. Skölj linserna och låt dom rinna av.

Blanda ner linser, tomatkross, vatten, buljongtärning och timjan i kastrullen, Låt koka på svag värme under lock i ca 10 min. Späd med mer vatten om det behövs. Smaka av med salt och peppar.

Resultatet ser du på fotot. Det blev JÄTTEGOTT!!! Så det här är en rätt vi kommer att äta flera gånger.


Risotto med linser
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 msk olivolja
2 dl avorioris
8 dl grönsaksbuljong
2 dl röda linser
1 dl riven ost
2 tomater
1 kruka ruccolasallad

Balsamvinägersås:
2 msk balsamvinäger
3 msk olivolja
1 tsk honung
salt
vitpeppar

Skala och hacka lök och vitlök. Fräs hacket i oljan i en gryta. Tillsätt riset och låt det fräsa med i 2 -3 min. Häll på buljongen och låt det koka under lock ca 10 min. Tillsätt linserna. Om det behövs späder du med mer buljong. Låt allt koka i ca 15 - 20 min tills riset och linserna är klara. Rör ner osten. Smaka av med salt och peppar.

Tärna tomaterna och blanda ihop dressingen. Dressingen kan serveras kall eller varm.

Lägg upp risotton i en skål och strö över tomater och salladsblad. Servera med dressingen och bröd.

Något avorioris finns inte att få tag på här i Marocko så jag använde vanligt spanskt långkornigt ris istället. Det blir kortare koktid då. Jag hade heller ingen ruccolasallad (det finns inte att köpa här så jag brukar odla min egen) eller tomater hemma så jag hoppade över salladsbiten och hällde dressingen direkt över riset istället. Oh boy vad gott det blev!!! Det har jag faktiskt inte testat förrut - dressing på ris - men det var en höjdare så det kommer jag att göra fler gånger. Det blir ju som en rissallad då faktiskt, och det är ju inte helt ovanligt. Jag kokade ihop dressingen något så den blev lite mer tjockflytande och då blev den ännu godare.

Röda linser är rätt ovanliga här i Marocko. Jag har i alla fall bara hittat dom på Marjane och då är dom dubbelt så dyra som dom vanliga bruna linserna. Men just nu är det min favorit bland linssorterna för att dom är så snabbkokta och lätta att använda i olika röror.



Ramadangott

2006-12-07T09:29:26.677+00:00


(image) Nu har över halva månaden Ramadan gått. Ramadan är muslimernas heliga månad då man ska fasta från soluppgång till solnedgång. Det betyder att här i Marocko fastar man ungefär mellan klockan 5 och 18 i år. Den muslimska kalendern följer månen och inte solen som den kristna kalendern, och därför förskjuts Ramadan bakåt 2 veckor varje år i jämförelse med vår kalender.

Den muslimska fastan är hårdare än hälsofastan och andra fastor vi känner till i väst. Man får inte äta eller dricka någonting under fastetimmarna. Man får heller inte ha eller tänka på sex, bli arg eller aggressiv. Under hela månaden ska man vara extra mån om sina medmänniskor, skänka extra mycket i allmosor, hälsa på ensamma släktingar och vänner och försöka sluta fred med dom man varit osams med under året som gått. Helst ska man undvika att ägna så mycket tid till TV:n och datorn och istället ägna tiden åt att läsa i Koranen, be eller umgås med familjen.

Jag är inte muslim men jag gillar att testa mina gränser, så i år fastar jag för tredje året. Det är faktiskt inte så svårt som dom flesta tror. Dom första två dagarna är jobbiga, man kan få huvudvärk av vätskebristen. Men när man sedan äter känns det hela värt väntan, för maten smakar hundra gånger bättre än i vanliga fall! Det är otroligt vad lite hunger gör med smaklökarna. *s* Och för att slippa vätskeristen gäller det bara att man fyller på vätskelagret ordentligt innan man påbörjar fastan igen. Jag brukar dricka 1 liter O'boy det sista jag gör varje morgon. *s*

En annan trevlig sak med Ramadan är allt gott man äter. Många blir oerhört sugna på söta, sliskiga saker. Det måste vara kroppens behov av snabba kolhydrater som talar. *s* Överallt ute kan man köpa kakor, bullar, frityrkokta och honungsindränkta bakverk. Det är ju ingen som går på café på dagtid den här månden, så dom satsar på kakförsäljning istället. Det finns verkligen hur mycket som helst!

Dom flesta här bryter fastan med dadlar och ett glas mjölk. Eller en skål harira. Harira är en marockansk soppa med mycket olika ingredienser. Jag ska skriva ett speciellt inlägg om harira sedan. Till hariran äter man oftast chebbakia, en friterad kaka indränkt i honung och sesamfrön. Tyvärr har jag precis ätit upp all chebbakia så jag kan inte visa nått foto, så det blir ett separat inlägg.

Min favorit är s'fuff. I södra Marocko kallas det för sellou eller slillou. Det är som ett pulver man äter med sked. Jag skulle kunna äta det varje dag, året runt tror jag. Inte bra! För nått mer kalorimättat får man leta efter. *s* Det kommer att behövas många promenader i vinter för att bli av med mina s'fuffkilon.. Men det är det värt!

Här kommer receptet på en halv sats (det blir MYCKET s'fuff av detta) :

900 g brynt mjöl
450 g smält smör
225 g sesamfrön
2 dl = 200 g skållad, hackad eller mald mandel
225 g socker
½ tsk kanel
¼ teglas krossad anis

Smält smöret och rör ner det brynta mjölet Rosta sesamfröna 5 min i torr panna, krossa fröna. Tillsätt mandeln i smör-mjölsmeten, likaså de rostade, krossade sesamfröna. Tillsätt socker, kanel och ¼ krossad anis.

Förvarar man det i en plastburk med bra lock (typ Tupperware) så håller det sej i upp till en månad i kylen.



Tillbaka!

2006-10-27T21:43:25.806+00:00

Jag antar att en och annan har trott att jag övergett min matblog. Nope! Men min dator brakade ihop för nästan två månader sedan och jag var utan dator i närmare en hel månad. Huvva! Efter det har jag haft fult upp med att uppdatera andra hemsidor och bloggar och fixa här hemma, så den här stackars blggen har fått leve lite undanskymt. Men nu ska det bli ändring på det! Så räkna med flera inlägg ikväll och dagarna som kommer. Håll i er, för fr.o.m. ikväll kör jag så kastrullocken ryker....



Grillad fisk

2006-12-07T09:27:07.814+00:00

(image) Några kilometer härifrån finns en stad som heter Rincón/M'diq. Det var, precis som Martil (staden jag bor i), en liten fiskeby fram till för kanske 10 år sedan. Sedan började byn växa och växa och växa och är idag en liten stad. Men till skillnad från Martil, där man nästan slutat fiska, är fiskenäringen fortfarande väldigt viktig i Rincón. Dom bästa sardinerna i området fiskas av Rincón-fiskarna. Och det allra bästa stället för att äta nygrillade sardiner är i hamnen i Rincón.

Mellan några lagerbyggnader ställer man varje kväll fram en massa plastbord och plaststolar. Och så plockar man fram hembyggda grillar och börjar grilla. Servitörer springer fram och tillbaka mellan borden och grillarna, tar upp beställningar, dukar fram, dukar av, svabbar av borden lite grann... För varje timme blir borden bara fler, det dyker upp nya grillar och röken ligger tät över hamnen. Till slut ser man knappt de andra kring bordet, för det är så rökigt, men maten är god - och billig! En fullastad tallrik (räcker till 2 personer) med nyfiskade och nygrillade sardiner kostar 15 DH. Smaksättningen är den enklast möjliga, bara grovsalt, och så får var och en droppa på citronsaft efter egen smak. Det smakar LJUVLIGT! Till efterrätt kan man köpa en melon av någon av melonförsäljarna. Det här är marockansk gatumat när den är som bäst.

Fast har man bacillskräck eller ogillar att stinka grillad sardin resten av kvällen ska man nog undvika att äta i hamnen i Rincón. För svenska Livsmedelsverket skulle nog få frispel om dom kom på inspektion. *s* Men så länge man har äventyrskänslan i behåll och gillar grillad fisk så är det här mitt favorittips på matställen.



Schawarma

2006-12-07T09:28:04.517+00:00

(image) Jag har fått en ny favoriträtt när vi äter ute. Schawarma heter det och är tydligen en libanesisk rätt. Ursprungligen kommer den från Turkiet och heter çevirmek, men har med tiden fått en mer arabisk prägel. För några år sedan var schawarma ett okänt uttryck här i Tetuán, men numera finns det schawarmaställen över hela sta'n och här i Martil ligger restaurangerna tätt längst Calle de la Playa/Rue de la Plage.

Fotot blev himla suddigt, tyvärr. Jag får försöka ta ett bättre kort en annan dag. Men schawarma är i alla fall kebabkött i tunnbröd med sallad, inlagd gurka och möjligtvis lite pepperoni också, inrullat i folie. En arabisk variant på tunnbrödsrulle alltså. *s* Inte speciellt kryddstarkt, nästan tvärtom. Beroende på vilket ställe man äter på så kan man få pommes frites till eller så beställer man det till. På en del ställen får man också stark tomatsås och alioli till. Jag har ätit det på 3 ställen nu och schawarman har haft olika innehåll och smak på alla tre så jag vet faktiskt inte HUR den ska smaka egentligen. Fast jag antar att det som mest liknar originalet är den man äter på en libanesisk gaturestaurang här i sta'n.

Jag har försökt hitta ett recept på schawarma på nätet, men inte hittat nått... Så om någon har ett gott recept att dela med sej av, skriv gärna in det i kommentarerna. :-)



Pinchitos morunos

2006-12-07T09:28:48.271+00:00

(image) En av de vanligaste rätterna i Marocko är pinchitos, grillspett. I södra Marocko kallas dom brochette, som är det franska ordet för spett. I norra Marocko, speciellt här där jag bor, är spanska det inoficiella språket förrutom arabiskan, medan man i resten av landet använder franskan parallellt med arabiskan.

Grillspetten kan bestå av olika saker, t.ex. lammkött, köttfärs, kyckling eller fisk, som grillas snabbt över öppen eld så dom blir ganska sotiga och lite småbrända i kanterna. Om man kommer som turist är det viktigt att se till så spetten verkligen är välgrillade så man slipper magsjuka, för marockaner i allmänhet verkar gilla sina spett lite råa i mitten.... En sak som skiljer dom marockanska spetten från dom svenska är att man aldrig blandar grönsaker och kött på spetten. Över huvud taget har jag aldrig sett någon grilla grönsaker här.

(image) I samband med den stora lammslakten (Eid k'bir) är grillspetten obligatoriska och dom som inte har tillgång till stor balkong eller takterass grillar inomhus på små bärbara grillar. Det vanligaste är att man använder små minigrillar av lera. Dom ser ut som askfat modell större och man kan grilla några få spett åt gången. Grillen på fotot är av metall och man kan grilla en massa spett samtidigt. Som ni ser används den inomhus, i hallen, hemma hos min ena svägerska. Att vänta tills det blir glöd är inget som funkar i Marocko utan här grillar man med maten i elden... Det blir en speciell röksmak. *s*



Marockansk sallad

2006-10-27T21:43:25.517+00:00

(image) Beställer man schlada (sallad) på enklare restaurang i Marocko är det mycket troligt att man får en tallrik likt den här. Det är en tallrik fullproppad med olika grejer, dock alltid kokt rödbeta, ris blandat med majs och majonäs, någon sorts potatissallad med tonfisk och majonäs och kokt ägg i bitar. Sedan kan resten variera lite, beroende på årstid och vad dom har hemma på restaurangen just då. Men det är ofta gröna ärter, kokta haricot vert i tomatsås, kokta bönor av något slag, färska tomater, grönsallad... Var och en får en gaffel/sked och sedan får man antingen äta direkt från den gemensamma tallriken (det vanligaste sättet att äta i Marocko) eller plocka åt sej det man tänker äta och lägga på nått mindre fat. Denna tallrik kostade 10 DH (lite drygt 8 kr) och är beräknad till 4 personer.

Man äter rätt mycket sallad i Marocko, men aldrig som huvudrätt utan i form av plockrätter eller dekoration. Det vanligaste är att man äter en eller två huvudrätter och dessutom serverar små fat (typ kaffefat) med lite plockmat: olika sorters inlagda oliver, stekt paprika i bitar, ensaladilla rusa, kokt ris blandat med majonäs och majs, osv.



Crème Fraiche

2006-10-27T21:43:25.463+00:00

(image) Jag har ÄNTLIGEN hittat crème fraiche! Som jag har letat.... Och när jag väl hittade hittade jag inte bara ett märke utan hela 4 st ycken! Det var häromdagen på Marjane. Jag blev så förvånad att jag verkligen hoppade till, för jag har verkligen kollat igenom varje pryl dom haft i kyldisken. Nu hade dom i och för sej möblerat om och kanske bytt ut en del av sortimentet, så det är kasnke därför jag inte hittat det förrut. Dom hade kanske ingen crème fraiche tidigare. Ja ja, spela roll!

Nu vet jag alltså var det finns och jag hoppas att dom kommer att fortsätta att sälja crème fraice även i höst, efter att turisterna åkt. Jag visste inte vilken förpackning jag skulle köpa för det fanns en italiensk, en libanesisk och två marockanska. Till slut valde jag den italienska som både låg bra till prismässigt och dels så låter Italien som lite mer insatt i crème fraiche - kulturen. *s*

Jag har smakat den italienska crème fraichen och den får helt klart godkänt! Väldigt syrlig. Den är lite mörkare i färgen än den svenska. Jag vet inte om färgen har någon betydelse. Näää, tror inte det... Jag måste nog försöka äta upp den i morgon, så den inte hinner bli dålig. Jag öppnade burken när jag kom hem från affären. Jag kunde helt enkelt inte hålla mej. Jag var ju tvungen att kolla om jag kommit hem med rätt grej. En annan gång när jag gjorde ett sånt där impulsköp och köpte vad jag trodde var riktig grädde visade det sej vara någon kemisk blandning från Libanon, som visserligen smakade sött men inte påminner så mycket om riktig Arlagrädde... Det slutade med att jag frös den som glass, men den blev alldeles för kalorispäckad och mäktig så vi orkade helt enkelt inte äta upp den. :-(

Nu kan jag leta efter recept med crème fraiche. Hurra! Ännu en sak på min "saknar från Sverige"-lista kan strykas.



Snabbmat á la Medelhavet

2006-10-27T21:43:25.407+00:00

(image) Idag har jag storstädning hemma så jag hade varken tid eller lust att stå i köket någon längre stund. Det blev makaroner och stekt korv till barnen och makaroner med stekt paprika till mej.

Stekt paprika är en rätt som jag åt första gången när jag pluggade i Spanien. Jag vet inte om det är en spansk eller marockansk rätt från början, för jag har aldrig ätit den på samma sätt varken här eller där. Kanske är det nått min man hittat på...? Gott är det i alla fall, och väldigt enkelt att laga.

Skär några gröna paprikor i mindre bitar. Stek tills dom är mjuka och välstekta (dom ska se lite småbrända ut, fast utan att smaka bränt) i god olivolja. När dom är klara har man på rätt mycket mald spiskummin, en gnutta svartpeppar och en bra skvätt god vinäger. Rör om och det är klart!

Det är jättegott att äta stekta paprikor som sidorätt till stekt/grillat kött. Eller som enkel lunch blandad med makaroner (som jag åt idag) eller tillsammans med fransk omelett eller någon annan sorts omelett. Eller äggröra. Eller varför inte stekta ägg och pommes frites? Kanske med lite kallskuret till? Det finns nog hur många sätt som helst att servera stekt paprika. *s*



Tupperware-hushållsapparat

2006-10-27T21:43:25.298+00:00

(image) Jag gillar Tupperware! Jag tycker att dom har mycket bra grejer, som faktiskt håller det dom lovar. Min favoritgrej är denna visp, som jag fick som värdinnegåva en gång. Faktum är att jag höll visningen hemma hos mej bara för att jag visste att jag skulle få vispen. Jag ville ha den för att använda den här. Elen är dyr i Marocko så allt som är energisnålt är toppen. Och mer energisnålt än denna visp får man leta efter. *s*

Vispen har någon specialmekanik som gör att man inte behöver snurra så många varv innan grädden är vispad eller majonäsen är klar. Den har också en hackarkniv så man kan hacka grönsaker, osv, men den har jag inte provat än. När man vispat klart kan man sätta på locket som kommer med och stoppa in burken i kylen/frysen. Heeelt perfekt!

Ett extra plus för att den är lättdiskad!

I början hade jag den undanstoppad i ett skåp, men efter att jag rensade i skåpen plockade jag fram den till en mer synlig plats och nu använder jag den jämt och ständigt. Det är nog min favoritapparat just nu.



Pulverglass

2006-10-27T21:43:25.241+00:00

(image) Häromdagen när vi var och handlade köpte vi ett paket marockansk pulverglass. Bara att blanda med kall mjölk, vispa i 5 minuter och in i frysen! Visst låter det enkelt? Jag var ärligt talat rätt skeptisk, för kan det verkligen vara gott med mjölk blandat med pulver? Vi valde chokladsmak, för det är vad killarna var sugna på. Det finns jordgubbs- och vaniljsmak också.

Sagt och gjort, jag plockade fram min Tupperwarevisp och vred runt några varv. Klart! På med locket och in i frysen. Och så väntade vi... och väntade... och väntade.... 3 timmar är lång tid för 2 små killar...


(image) När jag plockade ut glassen från frysen var den precis lagom hård. Inte så där stenhård som hemgjord glass kan bli om man inte har i alkohol och inte rör om tillräckligt ofta. Efter bara någon minut var konsistensen helt perfekt.

Visst ser det ut som glass? Så jag har helt klart bytt åsikt om pulverglass. Det kan faktiskt bli rätt gott. *s* Barnens betyg var 8 * av 10 möjliga och det är ju ett bra betyg.

Fast till nästa gång ska jag se till så jag har lite strössel hemma. Eller kanske lite vispad grädde (fast killarna gillar inte grädde med glassen, det får man alltid här i Marocko)... Eller varför inte värma lite kondenserad mjölk och blanda ner i glassmeten, så det blir chokladglass med karamellsträngar? Det borde bli ännu godare....



Kall gurksoppa

2006-10-27T21:43:25.186+00:00

(image) Idag provade jag att laga kall gurksoppa. Det finns en massa olika sätt att laga gurksoppa, men detta enkla recept hittade jag på http://www.tasteline.com . Jag tycker att det är gott och svalkande när det är varmt, men barnens betyg blev 1 * av 10 möjliga. Jag hade i för mycket vitlök (3 klyftor istället för 1), så det blev för stark smak. Trisst, för det är bra sommarmat... Och lätt att laga. Perfekt mat när man ska tillbringa en stor del av dagen ute.

Nästa gång jag gör detta ska jag inte ha i så mycket vitlök och jag ska nog hacka ner lite basilika eller kanske lite citronmeliss. Eller varför inte mynta... *s*

Så här gör man:
  • 1 liter filmjölk
  • Salt
  • Svartpeppar
  • 1 vitlöksklyfta
  • 1 gurka eller mer

Blanda filmjölk, salt, peppar och pressad vitlök. Skala gurkan och skär den i småkuber. Blanda allt och ställ i kylen några timmar tills smakerna blandats och allt är riktigt kallt.

Servera gärna med isbitar i varje tallrik och ett gott bröd till.




Nejma goes matblog

2006-10-27T21:43:25.129+00:00

(image) Jag tänkte att jag behövde en matblog jag också, något helt separat från min vanliga blog. Så därför finns nu En doft av mynta. Namnet valde jag för att var man än går här i Marocko luktar det mynta. Det måste helt klart vara Marockos nationalväxt. *s* Myntate dricks till frukost, mellanmål och fika.

Så vem är då Nejma? Nejma är en pseudonym för en helt vanlig 2-barnsmamma, gift fast särbo för tillfället, bosatt sedan lite drygt 1 år i en liten stad i norra Marocko. När barnen är i skolan tar jag hand om hemmet, handlar, lagar mat, yogar, bygger hemsidor, surfar på nätet, pluggar arabiska och träffar kompisar.

Min relation till matlagning är lite komplicerad. Med en mamma som är pensionerad kokerska, en pappa som är f.d. kock och en lillebror som är utbildad kock är jag familjens svarta får i fråga om matlagning. Jag insåg tidigt mina begränsningar och att jag aldrig skulle lyckas mäta mej med övriga familjen så jag fick nått sorts "anti-förhållande" till matlagning. Jag har aldrig varit särskilt intresserad av att laga mat, däremot gillar jag att äta det andra lagat. *s*

Jag har samlat på kokböcker och recept. Tidigare plockade jag på mej varenda gratisrecept som finns i affärerna, ifall att jag någon gång skulle komma mej för att prova. Det såg ju så gott ut på pappret... Och jag fortsatte att köpa kokböcker, i nån undermedveten förhoppning om att hitta Kokboken, den som inte bara visade läckra recept utan också förvandlade mej till ett ess i köket. Allra helst skulle den laga maten också... *s* Givetvis dök aldrig Boken med stort B upp...

Nu har jag slutat samla på recept och på kokböcker. Jag har inte köpt en enda kokbok på över 2 år. Däremot har jag börjat laga mat på egen hand och jag har upptäckt att det faktiskt är riktigt roligt! Någon gourmetkock lär jag aldrig bli, men det gör inget. Jag är bra på andra saker. Man kan helt enkelt inte vara bäst på allt. *s*

Min matblog är inte till för mästerkockar, utan för helt vanliga personer som också sliter sej i håret emellanåt för att dom inte vet vad dom ska laga till middag. Och för att dela med mej av recept, tips och tankar kring mat & matlagning.

Hoppas ni ska hitta nått av intresse här!